Vaknar av att jag känner 3-åringens ansikte bara centimetrar ifrån mitt och han säger: "bakna mamma, bakna, mojjon!". Hans pappa har redan gått till jobbet.

-Ja älskling mamma är vaken, svarar jag gäspandes utan att ens öppnat ögonen. Lyckas övertala sonen att mysa en stund medans jag slumrar lite till. Plötsligt vaknar jag av att sonen vänder sig mot mig och säger.

-Pappa äta kåka.

-Va?! Vad sa du?

-Pappa äta kåka!

-Nä gubben, pappa äter inte kråkor, det är pi, konstaterar jag.

-Joo, pappa äta kåka, envisas han.

Senare samma morgon ringer jag hans pappa och berättar skrattandes vad tokungen har sagt. Blir lite chockad när jag hör honom berätta att han har vaknat flera gånger under natten av att sonen lägger sin hand på hans mun! Tillsammans skrattar vi när vi kommer på vad lillgrabben måste ha drömt om inatt!