Nu har jag kommit in i vecka 27. Om ngn frågar vilken månad jag är i så har jag ingen aning. Man räknar ju veckor och inte ens det där med månader stämmer egentligen... för man är gravid i 10 månader...

Så här ser det ut:

Trimester 1. v.1-12

Trimester 2. v.13-24

Trimester 3 v.25-40

40 veckor är i princip 10 månader och inte 9, så varför säger man 9 månader då?   

Idag är det påskfest på D´s förskola. Barnen får då vara utklädda. Jag är väl kanske lite väl traditionell av mig *suck* Skickade pojken sminkad som en påskkärring med ett grönt förkläde och scarf (eller vad det nu heter som de har på huvudet?!). Han tyckte att det var roligt att bli målad i ansiktet med fräknar och röda kinder, han tyckte väl han såg ut som Pippi eller vad vet jag.

Hur som helst så kommer vi till förskolan och då ser jag alla andra ungar...gissa vad de har på sig?! Ngn har prinsessklänning, en annan är en älva, sedan har vi spindelmannen och en Pippi, några få har fått på sig några kläder från 80-talet och ser inte kloka ut och så kommer min lille gosse...en påskkärring! Vad är jag för en mamma?! Han har ju hur mkt utklädningskläder som helst och så föreslår jag en påskkärring som han snällt accepterar. Han kunde ha tagit på sig sin drakdräkt, sin rorridräkt, meckardräkt, pippidräkt eller riddardräkt, i stället bestämmer jag att "det är påsk och då är man påskkäring för butikerna kunde inte ta in kanindräkter eller äggdräkter så då har man inget val." Trög, trögare, trögast!

Hoppas att han förlåter mig en vacker dag...

förskolebarn och rena kläder...

Som jag skrivit tidigare så tycker jag att "smutsiga barn = glada barn". Jag har köpt en snygg röd jacka till D. och ett par svarta överdragsbyxor från Lindex. Det är ju helt nya vårkläder som verkligen är färgglada och rena. Nu är tanken att han ska ha detta på sin förskola. Ni vet, han får lov att leka, rulla, krypa, klättra etc i dessa kläder bara han har roligt.

Men... det jag tycker är riktigt jobbigt med nya kläder är den där första smutsen. Ni vet den där första gången plagget får en liten stänk med lera på sig eller efter att ha krupit i sandlådan för första gången och all sanden inte går att borsta av. DET tycker jag är skitjobbigt rent ut sagt! Urlöjligt, jag vet! Jag kan inte hjälpa det, samtidigt känns det som en tyngd faller från mina axlar, jag behöver inte vara "rädd" om plagget längre, nu är kläderna invigda i smutsens värld och det kommer bara att bli värre. Sedan spelar det ingen roll hur smutsigt plagget blir, bara man får den där första smutsen överstökad!   

Är så irriterad just nu! En polare ringde min sambo för en liten stund sen och behövde prata av sig. Tydligen så har den här polaren bråkat med sin syster om diverse småsaker under en längre period och de är ovänner och pratar iprincip inte med varandra längre. Deras mamma har sagt att hon inte tar ngns parti och vill absolut inte lägga sig i syskonbråket.

Men vafan! Som förälder till snart 2 barn förstår jag inte hur man kan tillåta och acceptera att ens barn inte talar med varandra?! Hur kan man som förälder bara stå och titta på och tycka att det är helt okej att dessa två beter sig som småungar? Hjälp till att lösa konflikten istället! Vaddå "lägga sig i" det är ens uppgift som förälder att lägga sig i när det går åt h*lvete! Ens j*kla skyldighet!

Min egen farmor och farfar är/var precis likadana, stack huvudet i sanden när det blev rejält med syskonbråk där de slutade att tala med varandra under flera års tid! Min egen styvpappa är inte ett dugg bättre! Är detta ngt svenskt eller är detta ett i-landsproblem, eller kanske en generationsgrej? Vad i hela friden handlar det om?

Jag vet inte, men tänker ALDRIG någonsin tillåta att ngt bråk ska förstöra syskonrelationen mellan mina barn, aldrig så länge jag lever för lägga mig i är precis vad jag tänker göra.. varesig de vill det eller inte!

.. hur många aktiviteter barn går på nuförtiden?

Det är både simning, Bamsegympa, fotboll, tennis, ngn slags kampsport eller två, dans, hockey, skridskoskola etc. Känner flera barn under 7 år som har flera aktiviteter i veckan, är det bra eller dåligt?

Jag vet inte. Har ingen aning. Däremot är jag för att testa olika aktiviteter för att se vad man fastnar för och kanske har talang för.

Nu kanske ni undrar vad D. går på hehe. När han var ca 5 månader började han på babysim, han tröttnade förra våren. Sedan i höstas går han på förälder- barn-dans och än så länge så tycker han att det är jätteroligt! Det är iprincip rörelse, rytmik och disciplin till barnmusik. Vi, hans pappa och jag, funderar på om vi ska låta honom gå på Bamsegympa till hösten oxå då han gillar att slå kullerbyttor och gå balansgång. Samtidigt vill vi att han ska gå i skridskoskola för vi har fått för oss att det skulle vara bra för honom, såsmåningom vill vi att han börjar på ngn kampsport då vi har erfarat sen han var riktigt liten, att han verkligen har talang för det!

Det blir nog ingen bollsport för grabbens del då han inte verkar ha ngt speciellt bollintresse eller...bollsinne!    Det har han ärvt av sin pappa kan jag säga! Hoppas innerligt att nästa har lite bollsinne och intresse för bollsporter.   

Vilken tidig morgon det blev idag! Varför vaknar D. så tidigt plötsligt?! 7.30 var vi redan uppe, är det solen måntro?

Gick upp, satte igång vattenbryggaren, fixade te till grabben och mig..eller ja, han skulle ju hjälpa till.. så det enda jag gjorde var att hälla på det varma vattnet, grabben fixade resten!    Nu sitter jag vid datorn och han småtittar lite på sin favvofilm, Ice Age 3 och leker med sina Ice Age 3 figurer (som man förresten måste betala överpris för på Maxi, inte klokt!!).

Ha en bra dag hörs säkert senare!

Klockan närmar sig 21.00 och det är fredag kväll... för de flesta betyder det förfest, myskväll etc. Visst vi tänkte oxå ha det lite mysigt med godis och en film men än så länge kan vi inte slappna av. Det är fredag kväll vilket, för vår del, innebär att ngt av våra fönster kommer att inom kort bli bombarderade med kottar (hoppas vi för det är inte lika hårt som sten!). Och händer inget ikväll, då har vi alltid lördagskvällen att se fram emot *suck*

Det är helt sjukt att inte kunna slappna av helt i sitt eget hem! Jag vet att det finns de som har det betydligt jobbigare än vi och jag lider med dem, men detta är min blogg och den handlar om mig/oss.

Önska oss lycka till!

Ett par kollegor till mig har tydligen varit på en kurs där som jag egentligen inte har en blekaste aning om vad den handlade om, men det har ngt att göra med människors personlighet. Tydligen finns det de som är röda, gula, blåa och gröna. De röda var vad jag kommer ihåg väldigt bestämda, fokuserade på sitt och i princip körde sitt eget race. De blåa var riktiga perfektionister som förde statistik på allt och alla. De gröna var lite mer organiserade och mest normala. Och till sist de gula... fick inget riktigt svar där, men de verkade vara flummiga, lite så där "flower power" aktiga.. Då började jag självklart fundera på vilken färg jag var. Efter mkt om och men tror jag att jag är en blandning mellan den gröna och den gula. Jag har många ideér, men ibland kan det ta tid innan de blir färdiga, jag är organiserad till en viss gräns sen hamnar allting i en vacker låda från ikea. Så jag, jag vet inte. Vilken färg är du själv?